Dom förnekar sig inte. Dom som till stor del står ansvariga för bankkriserna i världen. Kriserna som med jämna mellanrum blossar upp och ställer till oreda i ekonomin. Både för stats- och privatfinanserna.

Jodå, vi har haft bankkriser i Sverige också. Skapade (till större delen) av samma mekanismer som kriserna på andra håll i världen. Man kan ju t.ex. se hur fastighetslånen idag stökat till det i USA. “Finansingenjörerna” på Wall Street såg nya och oändliga möjligheter för de instrument som låg till grund för inteckningslånen och en sekundär marknad skapades. Till största delen oreglerad och vi ser nu resultatet.

Här i Santo Domingo har människorna också upplevt bank- och finanskriser. Den senaste, och den största – Banco Intercontinental, för bara några år sen. Det rättsliga efterspelet för inblandade är inte över. Mätt i relation till BNP så lär det vara det största bankfallisemanget i världshistorien. Och efterspelet är som sagt var ännu inte över. Mer om banken på Wikipedia.

Myndigheterna tog hjälp av internationella organistioner som IMF och BIS och moderniserade lagstiftning och skärpte översynen. Och minnsann, det har blivit mycket bättre. Förtroendet för banker och finansinstitutioner har ökat markant. Både lokalt och internationellt.

Om regelverket stramas upp och börjar närma sig internationell standard, så blir med nödvändighet manöverutrymmet för hungriga och glupska bankmän lite mindre. Vilket häromdagen fick en av landets mest erfarna bankmän, som också leder den största bankgruppen här – Grupo Popular,  att protestera. Han tycker i korthet att det stramare regelverket och centralbankens penningpolitik missgynnar bankerna. Och på grund av detta är det nu synd om bankerna. Tycker han. En av de viktigare näringslivsorganisationerna, CONEP, gick idag ut med ett liknande uttalande och klagade på att räntan var för hög.

Landets bankinspektion, SB, svarade på kritiken nyss. De som klagade på regelverket påmindes om att det är just det stramare regelverket och den ökade kontrollen som gjort att landets kreditväsen uppvisar en låg och hälsosam riskprofil. Räntenivån har att göra med kontrollen av inflationen som idag ligger på ca 5% på årsbasis.

Bankmän är tydligen av naturen giriga och har svårt att lära av historiska misstag. Så snart det värsta är över, så börjar man på nytt leta efter lukrativa högriskprojekt…. Vare sig det är i Dominikanska Republiken, USA eller Sverige… Kanske nåt genetiskt?