Hemmaprojekt – ”Kan själv!”… augusti 10, 2010

När IKEA äntligen öppnade sitt varuhus här i Santo Domingo hade vi vår köksplan klar. Men de hade inte IKEA Home Planner på nätet, utan bara på varuhuset, så det blev till att trycka ut, gå dit igen och rita om alltsammans. De två eller tre första säljarna var så ovana med deras eget CAD att jag resolut tog över musen och hänvisade dem till åskådarplats. Och jag hade ritat och ritat och åter ritat på min egen dator där hemma så jag hade vanan inne. Till slut stod det en ring av IKEA personal runt omkring och tittade.

Men något var fel. Och det visade sig att IKEA´s Faktum från Sverige inte fanns här, (den som jag använt när jag var uppkopplad på nätet) utan den serien motsvaras av Akurum, med tum isf centimeter (för det mesta, visade det sig). Och det fanns vissa andra skillnader också, vilket medförde att jag måste börja om. I vart fall fundera på lite detaljer och kontrollmäta.

Jag loggade upp på IKAS´s USA sida, där det fanns både Kitchen Planner och Akurum. Med nya planer, delvis reviderade, tågade jag ånyo upp till IKEA varuhuset. Men då vi satte ihop det hela på deras dator, visade det sig att de inte hade samtliga Akurum skåp och hyllor. Efter att återigen gått hem och funderat på ändringar, beställde jag de saknade skåpen och hyllorna på nätet från USA. Resten köpte vi här i Santo Domingo. Dom hade nästan allt för omedelbar leverans, med det blev en del på restorder också.

Att vara Svensk här i Dominikanska Republiken kräver ju att man visar att man kommer från ”Gör Det Själv” kungadömet nr 1. Jag hade ju aldrig gjort nåt liknande stort projekt förut, men med en benhård tro på att IKEA´s lösningar skulle kunna fungera även för dumbommar som jag själv, satte jag igång. Det gällde ju att visa sig på styva linan och inte ett spår av osäkerhet kunde skönjas på utsidan. Att jag dock hade sömnlösa nätter och alla möjliga kval var det ingen som visste.

Det gamla köket revs ut. Totalt. Fick ta hjälp av murare att fixa till väggarna sedan allt gammalt kakel tagits bort. Nytt golv lades in och det blev dags att börja sätta sin skåpen. Hemmavid, dvs i Sverige, finns ju begreppet ”90 grader”. Liksom även ”Lodrätt”. Här talar man bara om grader och lod…. IKEA skåpen fick, som följd, vissa problem med anpassningen. Det blev till att uppfinna kilar och annat men till slut stod dock hela köket färdigt. Skinande blankt och fint! Nästan inte en skruv eller bricka saknades, och inget för mycket eller. Helt otroligt måste jag säga, då antalet skåp och hyllor var stort. En eloge!

Vänner har kommit och tittat och tyckt att det nya köket är skitsnyggt och förbaskat fint. Men att jag gjort det hela alldeles själv tycker man bara är urbota dumt. Vadå ”göra själv”? Vad skulle det vara för bara med det?, undrar många. ”Gör Det Själv”mentaliteten är kraftigt underutvecklad här. Att (privat och i hemlighet) få kalla sig ”IKEA-Ingenjör” är tydligen ingenting att sträva efter….

Men jag vet att mitt kök är mitt. Från idé, design och till förverkligande. Och det tack vare IKEA.

Styrkt av denna erfarenhet gick jag vidare i ”Gör Det Själv” djungeln och började fixa till badrummet. Det blev lite mer IKEA attiraljer och det fungerade åter igen enligt plan. Men så var det det där med dörr in till ”nya” duschen. Den hade inte IKEA. Så det blev till att åka runt och leta en passande dörr. Inte helt lätt. Men vi fann till slut en som på ett ungefär stämde in med vad vi ville ha. Fast det var en kompromiss. Den fanns inte i butiken, utan vi såg den bara på bild och den skulle levereras samma dag. Säljaren uppvisade samma tveksamma/frågande min som så många andra när han hörde att jag själv skulle installera den. Han varnade om att inte dra skruvarna för hårt, därför att då kunde glaset spricka. Han sa vidare att jag borde skaffa bättre skruv och plugg än de som medföljde. Men hans min var tydlig: ”Varför i herrans namn skall du sätta in dörren själv?” Men han sade inget högt. På eftermiddagen låg mycket riktigt en trasig kartong med glasdörr etc inuti. Levererad enligt plan.

Installationsmanualen var en sida, innehållande en sprängskiss på dörren. Dvs en helt annan dörr än den som låg i kartongen. Sedan visade det sig att hela dörren ”föll ur” den aluminium ram som den satt i. När man öppnade dörren blev det helt enkelt för tungt. Fick lov att gå ut och leta efter ett vinkel-stag som skulle kunna hålla dörren på plats. Fann ett, men alltför kort, men som skulle fungera hjälpligt. Nu letar jag efter nåt att sätta fast vid golvet också, men har inte hittat nåt ännu. Vilken annorlunda erfarenhet än den IKEA bjöd på. Hela köket, med massor av dörrar etc fungerade precis som det stod i manualen. Och här kommer då den Brasilianska motsvarigheten. Dom har lång väg att gå och på nåt sätt uppskattar jag IKEA ännu mer. Det kan inte ha varit helt lätt att få det att fungera så bra som det ändå gör.

Nästa projekt är förrådsutrymmet cum tvättstugan som skall få sig en ansiktslyftning. Återigen IKEA.

Jag undrar hur lång tid det kommer att ta för ”Gör Det Själv” idén att slå rot här. Den yngre generationen är nog den som kommer med de nya idéerna. Hörde om en studentska som slogs med sin nyinköpta Billy till fram på småtimmarna. Ingen hammare…..en häftapparat fick tjänstgöra. Den medföljande insex nyckeln fixade visst resten. Bokhyllan står nu där, full med böcker och akta er hur stolt hon är….

Den franske aforismförfattaren från 1600-talet, François de la Rochefoucauld , skrev så här en gång: ”Det kommer stundom kritiska tillfällen i livet som man måste vara en smula galen för att ta sig helskinnad ur.” Ett sådant tillfälle för mig var nog mitt första (och sista) köksprojekt. Den svenska greven och författaren, Johan T. Oxenstierna , från samma tid uttryckte sig så här en gång: ”Barn berättar vad de gör, män vad de gjort och dårar det de ska göra.” Så från och med nu blir det inget snack om framtida planer….