IKEA och Bilden av Sverige oktober 27, 2015
Posted by Pebben in Allmänt, Dominikanska Republiken, Invandring, Kuriosa, multikulturalism, Sverige influenser.Tags: Bilden av Sverige, Dominikanska Republiken, History Marketing, IKEA, IKEA Kultur, Ikea. En kulturhistoria, Immigration, Invandring, Nationalism, Svenskt, Sverige bild
1 comment so far
Kära IKEA, attt få vara dig nära, när man i fämmande land bor, är en ynnest bortom lycka!
Innan höga hus blockerade utsikten, kunde vi faktiskt se den stora IKEA skylten från övervåningen. Den välkända blågula som vi sett på många håll i världen och som faktiskt sänder varma fosterlandskänslor i hela kroppen. Faktiskt, så kan man bli så mossig efter att ha spenderat mer än halva ens liv utanför Sveriges gränser. Men det är nåt särskilt med IKEA – tycker jag. Visst finns det ju svenska kronjuveler som VOLVO, SAAB, Electrolux, Scania m.fl…. men dom känns inte så svenska längre…tycker jag. VOLVO t.ex., ägs ju numera av Kineser. Och Scania är väl egentligen tyskt numera etc. Och Spotify vet man ju knappt om att det är svenskt.
Fast hur svenskt IKEA egentligen är, kan vi diskutera. För det första är IKEA mästare i History Marketing – man bäddar in det dom benämner ”svenskt” på ett fantastikt sätt i sin marknadsföring och kommunikationsstrategi och vips, så behöver inte IKEA Sverige, men däremot bilden av Sverige. Och det är väl kanske det som värmer när man ser IKEA varuhuset med dess blågula svenska stil, ”bilden av Sverige”. Den klassiska kommentaren om hur en i fotbollspubliken undrade varför Sveriges lag spelade i IKEAS färger…. säger mycket. ”Bilden av Sverige” får ingen särskild framtoning i Scanias eller Volvos marknadsföring av sig själva. Det är annat de trycker på. Men för IKEA blir det bilden av Sverige som basuneras ut med pompa och ståt. Med artikelnamn som STRÅLA och NÄCKTEN som få kan uttala utanför Sverige och som ingen utanför Sverige vet vad de betyder…. ”bilden av Sverige”…
Jag erkänner utan ursäkter att jag gillar IKEA. Igår begav jag mig dit och vad tror ni jag kom hem med? Jo, en flaska Julmust, en burk inlagd sill, en Prästost, en senapsflaska, en burk Hjortronsylt och en med Lingonsylt och ett Wasabrödspaket. Mums – kom sen inte och säg att vi inte behöver IKEA ute i ”förskingringen”. En absolut nödvändighet enligt mitt sätt att se. Och javisst ja, dom säljer ju möbler också…
Boken, ”Ikea. En kulturhistoria” av Sara Kristoffersson, är recenserad i SvD och verkar mycket läsvärd. Vad det är som är svenskt idag kan man fråga sig, och boken tycks, på ett plan, tangera just detta lite svåra ämne som just idag är en sån brännande fråga. Jag såg också i DN en mycket intressant foto serie, med värdefull kommentartext, av ett antal immigranter som kom till Ellis Island, USA, för 100 år sen. Det var en brokig skara minsann, men de flesta kom in och blev ”amerikaner”. Blir det så av dagens immigranter till Sverige också måntro? De immigranter som korsat den svenska gränsen sen Gustav Vasas tid har säkert sett ut som den brokiga skaran i fotoserien från DN – mångskiftande och säkert mycket annorlunda än de svenskar som tog emot dem. Idag representerar dom ”bilden av Sverige”, med namn som von Mentzer, Prytz, Andersson, Craford, Olsson, Bielke, Svensson eller Du Rietz. Svenskare än så kan det väl inte bli – eller hur?
IKEA.com.do augusti 27, 2013
Posted by Pebben in Allmänt, Dominikanska Republiken, Santo Domingo, Karibien, Ekonomi, Kuriosa, Sverige influenser.Tags: Dominikanska Republiken, IKEA, Mark Twain, Santo Domingo
5 comments
IKEA i Karibien handlar det om. Vi var många som var förväntansfulla på IKEA öppningen i Santo Domingo för nåt år sen. Och för oss personligen var det succé från början då vi gjorde om köket till ett IKEA kök. ”Gör det själv” idén fungerade – från idé till uppsättning. Tack och lov! och köket i sin helhet fungerar än. Men, men, det stora 70miljoners (USD) bygget med sina två parkeringsvåningar verkar vara för stort. Efter ett antal månader stängdes parkeringen på 2:a våningen och jag har aldrig sett den öppnas igen. Den kvarvarande parkeringen verkar 1/3 full upp till 1/2 kanske. Med andra ord – kundtillströmningen kunde vara bättre. Själva tillhör vi stamkunderna och handlar faktiskt väldigt mycket där isf på de lokala möbelvaruhusen/-affärerna, som vi tycker är lite skruttiga faktiskt. Vi var också en skara svenskar som tyckte att lanseringen kunde gjorts bättre, men den ”spanska” varuhusledningen hade sina egna idéer. Personalen har skurits ner och ska sanningen fram är det inte många som lever upp till IKEAs servicenivå. Men en del gör det och tummen upp för dem. Tycker man borde se om sitt hus på personalsidan och utbilda och/eller byta ut. Men det är ju ledningens sak att fixa – inte kundernas. Ny chef har tydligen utsetts sen en tid tillbaks och det tidigare spanska inflytandet har kanske minskat – jag vet inte så noga.
IKEA varuhuset i Santo Domingo
Det spanska inflytandet kanske inte heller har varit så dåligt som jag låter ge sken av här – men jag tror mig veta att ur kundens perspektiv kunde många saker gjorts annorlunda. Perception är den verkliga verkligheten! Det missades nog där uppe i styrelserummet…. Det har gått en tid nu och hur subjektivt som helst skulle jag vilja våga påstå att på den allra senaste tiden har parkeringen – när jag varit där – varit mer än halvfull. Kanske inte mycket mer – men det är i vart fall intrycket. Kanske kunderna börjar strömma till i högre utsträckning? Jag vet inte , men hoppas det, då jag gillar att IKEA finns här. Men många fler behövs innan parkeringen på 2:an kan öppnas igen. Sedan mer än ett år tillbaks började det ryktas om IKEA. Dom skulle lägga ner. Dom skulle flytta. Det gick inget vidare för IKEA i DR….. Mer än ett år senare finns IKEA dock fortfarande kvar här – men ryktena är ihärdiga och flera. Dom är på väg att lägga ner butiken – säger dom.
Om det är så att deras nyetablerade varuhus i Puerto Rico skulle vara anledningen – som en del rykten gör gällan de – så känns det förvånande att den stora satsningen i DR skulle avskrivas redan nu. Båda etableringarna måste väl ha funnits med när IKEA i Santo Domingo klubbades igenom? Vi var en del som trodde att IKEAs första satsning i Latin Amerika/Karibien, dvs den i DR, var första steget till att lära sig en ny marknad och annat värdefullt innan man tog steget fullt ut till nya etableringar i resten av denna för IKEA ”okända” del av världen. Nu har man också här i DR öppnat två mini-IKEAs. En i Bávaro och och en i Santiago. För mig låter det som expansion, eller hur? Och Puerto Rico är då andra steget på denna för IKEA nya marknad. Låter definitivt som expansion tycker jag.
Vi har ju hört om IKEAs enorma etableringsplaner i Indien, men hoppas innerligt att denna del av världen, dvs min del, inte glöms bort där borta i Älmhult. Ryktena här i DR skadar IKEA och jag kan inte tänka mig att de är okända för varuhusledningen. Kanske man borde sätta sig ner och fundera ut en strategi på hur man skulle kunna bemöta dessa envisa rykten. Att bara vara tysta och jobba på som om inget hänt är inte alltid den bästa strategin.
Som kund kan jag bara hoppas på att ryktena är osanna! Några tror att de planterats av konkurrensen som känner sig hotad. Det finns faktiskt skäl för att tro att så är fallet. DRs etablerade företag gillar inte konkurrens – det har märkts i andra sektorer av ekonomin också. Så kanske det finns några spån av sanning i dessa påståenden. Vi vet att IKEAs uthållighet på andra marknader har varit bättre än de flesta andras och jag hoppas detta gäller även här i DR!
Marknadsföring är ett vapen som IKEA borde se över här i DR. Den lokala biten alltså. Jag tror den varit mindre effektiv under en lång tid – särskilt i början. Minns vad Mark Twain en gång skrev: ”Många små saker har blivit stora med rätt marknadsföring.” Som sagt var,….med RÄTT marknadsföring…
AH1N1 juni 8, 2013
Posted by Pebben in Allmänt, Dominikanska Republiken, Santo Domingo, Karibien, Kuriosa.Tags: 6 juni, ABB, AH1N1, Aisha Syed Castro, Arla, Claes Hammar, Ericsson, Fågelinfluensa, Goda nyheter, IKEA, Influensavirus, Kokbanan, Latin Passion, Matbanan, Mofongo, Nationaldagen, Pasión Latina, Plantain, Santo Domingo, Sven Holmbom
5 comments
Elände…skulle man kunna säga. Men först, så firade vi den Svenska Nationaldagen i Santo Domingo med lite pompa och ståt – inte med så mycket pompa och ståt som prinsess brölloppet kanske – och fint i det lilla formatet, skulle man kunna säga. Ambassadören Hammar höll ett lagomt långt tal och visade bl.a. på att våra två länder blev världsmästare i år. Sverige i ishockey och DR i baseboll. Värt att fira tyckte många och applåderade. Vår Generalkonsul, Holmbom, höll ett föredömligt kort och koncist tal som uppskattades och han visste nog vad som skulle gå hem då han ju faktiskt tillbringat större delen av sitt liv i just DR. Poäng till bägge talarna tycker jag nog. Därefter spelades nationalsångerna. I baren serverades bl.a. Absolut – och det var ingen som tänkte på att varumärket numera är franskt… Arla (Danmark?) bjöd på ostar och kex och IKEA bjöd på tårtbitar som efterrätt. Gästerna fick också varsin liten lampa (värmeljus) från IKEA när de gick hem. Mycket folk kom det och det var nog mer än 200 tror jag. En eloge till värdparet Holmbom som arrangerat det hela. Och tack till IKEA, Arla, Ericsson, ABB och alla andra sponsorer av evenemanget.
För att inte riskera att bli sist så lämnade vi i sällskap med vänner på slaget kl. 9 – den officiella sluttiden. Vi gick, som numera blivit lite av tradition för oss, till ett nattöppet mathak (24/7), Adrian Tropical, och beställde Mofongo och öl. Mycket gott och det är en lite speciell känsla att sitta där uppklädd till fest bland jeans och t-shirts. Mofongo kom till Karibbien från Afrika (Fufu) och lagas på vad som i
Mofongo
Sverige kallas Mat- eller Kokbananer. Plantain kokas och mosas och så blandar man i lite knapriga bitar av griskinn, lite rostad vitlök och kanske lite bacon och serverar i en träkopp…och så skedar man över consommé lite då och då när man äter….mmmm Faktiskt gott. Ni som vill veta mera kan klicka här för Aunt Clara´s Kitchen. Det där att sitta festklädd på just Adrian Tropical är lite av ”kicken” och vissa tittar lite konstigt…. Dagen efter handlade väl till dels om rehabilitering….. men jag startade dagen med att i arla morgonstund baka frukostfrallor. Händer inte var dag…men man kan ju överaska sig själv och andra nån gång då och då.
Resten av dagen var lika fin som frallorna, om jag får skryta lite, men det ryktades att AH1N1 viruset fått fotfäste i DR. Det handlade först om obekräftade rykten som dock senare visade sig kunna bekräftas. Tyvärr. Tre unga blivande mödrar har dött i viruset under de senaste två dagarna. Och det är inga goda nyheter. Jag måste ju erkänna att jag vet alldeles för lite om hur viruset sprids och hur man skyddar sig, men ser att Haiti har
Äggmarknad i Dajabon
stoppat importen av levande djur, kött och ägg från DR. Ett tungt bakslag för DR och handelsrelationerna länderna emellan. Haiti importerar t.ex. ca 1million ägg per dag från DR, så importstoppet från Haiti kommer att bli kännbart. För båda parter.
För inte så länge sen var det det omvända förhållandet, då ett kolerautbrott i Haiti orsakade ett stopp i handeln den andra vägen. Det är ett tag sen och handeln normaliserades men så händer det här med AH1N1. Men vi tar det med ro ännu så länge och hoppas myndigheterna kan bemästra spridningen.
Det har också rapporterats om ett mindre (3.1 på Richterskalan) jordskalv i nordost. Dock inga skador på egendom eller människor och djur. Det lär visst haft sitt epicenter en bit ut till havs men skapade heller ingen Tsunami varning.
Aisha Syed Castro, vår ”världsberömda” violinist vann ett förnämligt pris häromdagen, the Arts Club Classical Music Award, som så vitt jag förstår, ges ut till de tio bästa klassiska musikerna i Europa, och Aisha var den enda violinisten. Är någon intresserad så finns hennes debut CD, Pasión Latina, att köpa – var vet jag inte men säkert nånstans på nätet. Albumet lär ha vunnit en prestigfull tävling i London med 3,000 deltagande violinister. Aisha själv vann det förnämliga priset Soiree d’Or, för bästa unga violinist (hon är visst 23 år) och priset inkluderade ett eftertraktat stipendium till Royal College of Music.
Till sist, appropå varierade nyheter….. så läste jag detta ”ordspråk” (eller hur det nu skall kategoriseras) nyligen. Så klokt, så klokt :
”Goda nyheter under det senaste dygnet: Planeten fortsatte att vrida sig runt sin egen axel som vanligt med resultat att solen gick upp överallt på jorden. Miljarder fåglar sjöng och ett oändligt antal blommor blommade. Jorden välsignades med 340000 helt nya ljuvliga människobarn. Intelligenta kärleksfulla och mycket modiga handlingar utfördes varje sekund någonstans på planeten. Miljoner människor avstod från att göra något elakt. Hundratusentals verkligt bra idéer kläcktes. Miljarder människor skrattade, lärde sig något nytt, rörde med ömhet vid varandra, älskade livet och vägrade att ge upp.”
Vi är i stort behov av GODA nyheter. Dagligen. Mer av den varan, om jag får be!
Nationaldagen juni 5, 2013
Posted by Pebben in Allmänt, Dominikanska Republiken, Santo Domingo, Karibien, Kuriosa, multikulturalism, tolerans.Tags: 6 juni, Dominikanska Republiken, IKEA, José Ortega y Gasset, Nationaldagen, Nationalism, Qaisar Mahmood, Santo Domingo, Svenska Flaggans Dag, Svenskhet
4 comments
Svenska flaggan
Så var det då dax att fira. Och att sjunga. Och att….. Den 6:e juni är det Sveriges Nationaldag och här i DR anordnar det Svenska Konsulatet lite högtidligt firande där även självaste ambassadören kommer nedresande från Stockholm. Några Svenska företag, bl.a. IKEA och Ericson, lämnar bidrag till täckande av kostnaderna.
Det skall nog bli kul och ryktet säger att ca 200 gäster är inbjudna. Självklart kommer jag att närvara fast jag har lite svårt att känna den där spänstiga ”Norgeentusiasmen” som inträffar den 17 Maj. Dom vet att fira dom…..norrmännen….
Men vi då? Vi kan väl också fira? Jovisst, kan vi det men nånstans blir det liksom inte klackarna i taket. För vad är det vi firar egentligen? Det tog tid, ohyggligt lång tid, att bestämma sig för en Nationaldag till att börja med. Om jag minns rätt så började diskusionen redan på 1800-talet men inget hände förrän 2005 tror jag det var, då den 6:e Juni blev Allmän Flaggdag. Och varför den 6:e juni då? Det sägs att Gustav Vasa blev kung denna dag 1523 och så naturligtvis Regeringsformen 1809 på samma dag. Räcker det för att fira?
Kanske….men inte riktigt. Vi har ju det där med Svenskheten också och denna illusion att Sverige är ett alltigenom homogent samhälle.
Svenska flaggan
Svenska flaggan
Jag har personligen svårt att definiera det första och kan inte riktigt hålla med det andra argumnetet. Läste idag i SvD en mycket tänkvärd artikel om svenskheten: ”En Svenskhet för alla i tio budord” av Qaisar Mahmood. Jag tog till mig hans budskap, i vart fall mycket av det han förespråkar. Både lite roligt, tänkvärt och seriöst på samma gång.
T.ex. det sjätte budet: Du skall inte uppfatta andras annorlunda livsstil som ett hot mot ditt sätt att vara. Det ät väl nåt vi skulle kunna ta till oss. Tycker i vart fall jag. Vidare i 9:e budet skriver han att identitet skall behandlas i pluralis – och inte i singularis. Intressant tycker jag att diskutera för jag vet ta mig sjutton inte vad Svenskhet är definitionsmässigt….. Lika lite some jag vet vad Amerikanskhet är, eller Botswanskhet, eller Dominikanskhet…… Det är ju så olika för olika individer och vår ”gemensamma” värdegrund är i ständig förändring.
Varsågod å smaka!
Men nog behöver vi alla nåt att förhålla oss till och varför inte Mahmoods tio budord…. Läs dom och begrunda och sänd ett par kopior till SD sympatisörer som ju faktiskt inte har en aning om vad det hela innebär. Föresten är nog nationalstatens dagar räknade….inte i min livstid kanske, men apex har passerats. Det är jag säker på.
Den spanske filosofen José Ortega y Gasset (som faktiskt har en gata uppkallad efter sig här i Santo Domingo) sa en gång så här: ”All nationalism är en återvändsgränd. Den leder ingenstans.” Visst är det väl så? Nationalismen leder ju till stillastående och till slut till tillbakagång…. Men jag skall ändå ta tillfället i akt och fira den Svenska Nationaldgen imorgon. och jag räknar med att det bjuds på bakelser också….
Och hur var det nu Albert Einstein uttryckte sig…..:”Nationalism är en barnsjukdom. Den är mänsklighetens mässling.”
IKEA stänger varuhuset!! februari 18, 2011
Posted by Pebben in Allmänt, Dominikanska Republiken, Santo Domingo, Karibien, Kuriosa, Sverige influenser.Tags: Dominikanska Republiken, IKEA, Santo Domingo
1 comment so far
Jajamensan, det är faktiskt sant. Bara två timmar efter det att man öppnat igår låstes varuhuset av ledningen…
Vafalls? undrar säker vän av ordning. Jo det var så här att IKEA skulle fira jubileum. 1 år i Dominikanska Republiken, dvs man öppnade varuhuset den 17 februari 2010 och nu skulle det firas. Man valde att erbjuda 17 artiklar för 17 pesos (mindre än 4 SEK). Otroligt billigt tyckte många och rusade dit. Så många att det blev kaos i ordets rätta bemärkelse. Runt 10,000 personer!! räknar man med kom för att fynda.
Det blev så många att glasdörrarna sprängdes och man tvingades stänga. Här kan ni följa hela händelseförloppet via YouTube. Det var traffikkaos också och folk parkerade överallt. Inte för att det brukar betyda nåt särskilt här i Santo Domingo, men nu blev det traffikstockning av det allvarligare slaget. AMET´s bärgningsbilar sågs forsla bort bil efter bil med böter och besvär som påföljd för shoppingglada ägare. Appropå att handla billigt…
Som sagt var, IKEA´s 1-årsdag i Dominikanska Republiken blev minnesvärd så det förslog. Om det är ett minne man från ledningen vill vårda, vet jag inte, men det skrivs och talas om IKEA så det knakar om det. Någon person lär ha sagt att ”det spelar ingen roll vad som sägs eller skrivs om dig. Det som är viktigt är ATT det skrivs och pratas… Hoppas det.
Mobiltelefon och Hjortronsylt januari 31, 2011
Posted by Pebben in Allmänt, Dominikanska Republiken, Santo Domingo, Karibien, Kuriosa, Sverige influenser.Tags: Dominikanska Republiken, Egypten, facebook, Globalisering, Hibiskusrevolten, IKEA, Internet, Jasminrevolutionen, Mobiltelefon, Santo Domingo, Tunisien, twitter, Villy Sørensen
add a comment
Tänk er att få äta en (eller flera) frasig våffla med hjortron- eller lingonsylt till söndagsfrukost. Med lite vispgrädde som garnering. Och nybryggt kaffe. Och Leksands knäckebröd. På terassen under parasollet. Ja, så bör en söndag börja och resten av dagen blir finfin. En till sak, det står januari på almanackan… med andra ord, det kunde inte inträffa i Östersund, eller Vallentuna, Bromma, Norrköping eller ens på Österlen. Men om man befinner sig i Dominikanska Republiken så är det fullt möjligt, och det var precis vad jag inmundigade i Söndagsmorse. Planeringen började på Lördagen med ett IKEA besök för att inhandla Hjortron- och Lingonsyltsylt, resten fanns redan i skafferiet. Det skulle ha kunnat handla om en äkta sillfrukost också, men nu blev det våfflor. Mina dominikanska vänner tittar lite förundrande på mig och förstår inte riktigt den sprudlande glädjen som infinner sig hos mig. Ja, ja, det där med våfflor har vi ju provat, och vispgrädde är väl inte så märkvärdigt heller. Men det där med lingonsylt och den där sylten som är så svår att uttala tillsammans med det knapriga brödbitarna? De frukostingridienserna är svåra att förlika sig med för den dominikanska själen. Man tycker helt enkelt att sylten smakar lite konstigt och att knäckebrödet, som man själv måste bryta, är torrt och skulle passa hästen bättre…
Tiderna har minsann förändrats. Att utan besvär kunna avnjuta en dylik svensk frukost i Januari i Karibien känns nästan lyxigt. Innan IKEA etablerade sig var det inte lika lätt. Men med globaliseringen och multinationella företag lite varstans, sprids de nationella ”egenheterna” över gränserna som aldrig förr. Det är väl både bra och dåligt kanske, men just nu känns det enbart fint. Fast måhända utvecklingen suddar ut det nationella med tiden och då kanske det kan kännas lite tomt.
Men om vi håller oss till maten. Vår svenska nationalrätt (enligt många), köttbullar och potatis, har exporterats praktiskt taget över hela planeten. Alla tycker dock inte att rätten har så mycket med Sverige att skaffa, då det finns många lokala varianter världen över. Men ett minne dyker upp till ytan. Det var när en ganska fin resaturang i Kisumu (Kenya invid Victoriasjön och nära gränsen till Uganda) en söndag annonserade att man skulle servera ”Swedish Kottbolle with mashed potatoes”, som huvudattraktion. På grund av det indiska inflytandet i staden blev det Curryköttbullar med marsala sås… Men det var ju ganska kul det med, att få smaka på nåt så exotiskt som en ”curry-svensk” Kottbolle mitt i Afrika.
Våra maträtter och andra inhemska egenheter sprids över gränserna som aldrig förr. Någonting annat som sprids som aldrig förr är Information och Kommunikation. Med hjälp av Internet har livet revolutionerats för många människor, kanske de allra flesta. Explosionen av mobiltelefoni är väl nåt som vi alla märker av. Jag minns när jag någon gång under 90-talet besökte Singapore och fann att även många gatuförsäljare hade en mobiltelefon. Jag bara gapade av förvåning. Jag hade väl fastnat i Ericsson chefens vision att mobiltelefoner var en nishprodukt och skulle komma att användas av några få industrichefer och toppolitiker…Ibland kan man ha fel så det brakar om det!
Och så kom Facebook, Twitter, MySpace, GPS, YouTube och jag vet inte allt. De första tecknen på hur dessa ”instrument” skulle kunna användas, utöver att hålla kontakten med vänner och bekanta, blev jag varse när folket i Iran försökte göra uppror mot det riggade valet. Omvärlden fick bevittna regimens brutalitet på Teherans gator och torg. Nästa gång handlade det om Tunisien där man använde Facebook och andra media till att koordinera sina rörelser för att lura polis och militär. Och Jasminrevolutionen var ett faktum. Sedan kom då Egypten och revolten mot Mubarak. Diktaturen försökte stänga ned mobiltelefonin och internet, men det läckte som ett såll och idag ser vi att Hibiskusrevolten faktiskt har en chans att lyckas i sitt uppsåt. Det jäser ju på andra håll också, och vi har säkert inte sett slutet på den våg av protester och krav på förändringar som nu sprider sig i Mellanöstern. Med hjälp av Facebook och Twitter och en liten mobiltelefon. Vad månde bliva av detta?
SvD har idag en informativ artikel om hur nyhetsflödet sprids med många länkar att klicka på.
På samma sätt som jag en gång i ”forntiden” stod och gapade åt Singapores gatuhandlare som hade mobiltelefoner, gapar jag nästan lika mycket idag åt hur infortmation sprids blixtsnabbt.
Som ni förstått så har hjortronsyltens närvaro i Santo Domingo givit upphov till allehanda tankar kring tidevarvet vi nu lever i. Nog är det väl sällan som vi i ett historiskt perspektiv kan se så många gigantiska förändringar äga rum samtidigt och med global räckvidd dessutom? Själv är jag mycket glad över hjortronsyltens intåg i Santo Domingo, den smarta mobilen som ligger på frukostbordet redo att koppla upp på internet eller att ta emot ett samtal eller ett textmeddelande från andra sida av jorden. Märk väl att det finns ingen papperstidning till frukosten…
Den danske författaren tillika filosofen Villy Sørensen hade mycket klokt att säga. Jag tänker idag på hans träffsäkra beskrivning av vårt förhållade till telefonen, som han beskrev så här: ”När telefonen ringer hela dagen håller man på att bli galen till slut. När det inte har ringt på en halv dag tror man att det är något fel på apparaten. När det fortfarande inte ringer tror man att det är något fel på världen och man ringer för att höra efter om den finns kvar. När telefonen inte har ringt på en hel dag håller man på att bli galen.”
Tänk er själva, en mobiltelefon som inte ringer eller vibrerar på en hel dag…
Hemmaprojekt – ”Kan själv!”… augusti 10, 2010
Posted by Pebben in Allmänt, Kuriosa, Sverige influenser.Tags: Billy bokhylla, Dominikanska Republiken, François de la Rochefoucauld, Gör Det Själv, IKEA, IKEA Kök, Johan T. Oxenstierna, Santo Domingo
2 comments
När IKEA äntligen öppnade sitt varuhus här i Santo Domingo hade vi vår köksplan klar. Men de hade inte IKEA Home Planner på nätet, utan bara på varuhuset, så det blev till att trycka ut, gå dit igen och rita om alltsammans. De två eller tre första säljarna var så ovana med deras eget CAD att jag resolut tog över musen och hänvisade dem till åskådarplats. Och jag hade ritat och ritat och åter ritat på min egen dator där hemma så jag hade vanan inne. Till slut stod det en ring av IKEA personal runt omkring och tittade.
Men något var fel. Och det visade sig att IKEA´s Faktum från Sverige inte fanns här, (den som jag använt när jag var uppkopplad på nätet) utan den serien motsvaras av Akurum, med tum isf centimeter (för det mesta, visade det sig). Och det fanns vissa andra skillnader också, vilket medförde att jag måste börja om. I vart fall fundera på lite detaljer och kontrollmäta.
Jag loggade upp på IKAS´s USA sida, där det fanns både Kitchen Planner och Akurum. Med nya planer, delvis reviderade, tågade jag ånyo upp till IKEA varuhuset. Men då vi satte ihop det hela på deras dator, visade det sig att de inte hade samtliga Akurum skåp och hyllor. Efter att återigen gått hem och funderat på ändringar, beställde jag de saknade skåpen och hyllorna på nätet från USA. Resten köpte vi här i Santo Domingo. Dom hade nästan allt för omedelbar leverans, med det blev en del på restorder också.
Att vara Svensk här i Dominikanska Republiken kräver ju att man visar att man kommer från ”Gör Det Själv” kungadömet nr 1. Jag hade ju aldrig gjort nåt liknande stort projekt förut, men med en benhård tro på att IKEA´s lösningar skulle kunna fungera även för dumbommar som jag själv, satte jag igång. Det gällde ju att visa sig på styva linan och inte ett spår av osäkerhet kunde skönjas på utsidan. Att jag dock hade sömnlösa nätter och alla möjliga kval var det ingen som visste.
Det gamla köket revs ut. Totalt. Fick ta hjälp av murare att fixa till väggarna sedan allt gammalt kakel tagits bort. Nytt golv lades in och det blev dags att börja sätta sin skåpen. Hemmavid, dvs i Sverige, finns ju begreppet ”90 grader”. Liksom även ”Lodrätt”. Här talar man bara om grader och lod…. IKEA skåpen fick, som följd, vissa problem med anpassningen. Det blev till att uppfinna kilar och annat men till slut stod dock hela köket färdigt. Skinande blankt och fint! Nästan inte en skruv eller bricka saknades, och inget för mycket eller. Helt otroligt måste jag säga, då antalet skåp och hyllor var stort. En eloge!
Vänner har kommit och tittat och tyckt att det nya köket är skitsnyggt och förbaskat fint. Men att jag gjort det hela alldeles själv tycker man bara är urbota dumt. Vadå ”göra själv”? Vad skulle det vara för bara med det?, undrar många. ”Gör Det Själv”mentaliteten är kraftigt underutvecklad här. Att (privat och i hemlighet) få kalla sig ”IKEA-Ingenjör” är tydligen ingenting att sträva efter….
Men jag vet att mitt kök är mitt. Från idé, design och till förverkligande. Och det tack vare IKEA.
Styrkt av denna erfarenhet gick jag vidare i ”Gör Det Själv” djungeln och började fixa till badrummet. Det blev lite mer IKEA attiraljer och det fungerade åter igen enligt plan. Men så var det det där med dörr in till ”nya” duschen. Den hade inte IKEA. Så det blev till att åka runt och leta en passande dörr. Inte helt lätt. Men vi fann till slut en som på ett ungefär stämde in med vad vi ville ha. Fast det var en kompromiss. Den fanns inte i butiken, utan vi såg den bara på bild och den skulle levereras samma dag. Säljaren uppvisade samma tveksamma/frågande min som så många andra när han hörde att jag själv skulle installera den. Han varnade om att inte dra skruvarna för hårt, därför att då kunde glaset spricka. Han sa vidare att jag borde skaffa bättre skruv och plugg än de som medföljde. Men hans min var tydlig: ”Varför i herrans namn skall du sätta in dörren själv?” Men han sade inget högt. På eftermiddagen låg mycket riktigt en trasig kartong med glasdörr etc inuti. Levererad enligt plan.
Installationsmanualen var en sida, innehållande en sprängskiss på dörren. Dvs en helt annan dörr än den som låg i kartongen. Sedan visade det sig att hela dörren ”föll ur” den aluminium ram som den satt i. När man öppnade dörren blev det helt enkelt för tungt. Fick lov att gå ut och leta efter ett vinkel-stag som skulle kunna hålla dörren på plats. Fann ett, men alltför kort, men som skulle fungera hjälpligt. Nu letar jag efter nåt att sätta fast vid golvet också, men har inte hittat nåt ännu. Vilken annorlunda erfarenhet än den IKEA bjöd på. Hela köket, med massor av dörrar etc fungerade precis som det stod i manualen. Och här kommer då den Brasilianska motsvarigheten. Dom har lång väg att gå och på nåt sätt uppskattar jag IKEA ännu mer. Det kan inte ha varit helt lätt att få det att fungera så bra som det ändå gör.
Nästa projekt är förrådsutrymmet cum tvättstugan som skall få sig en ansiktslyftning. Återigen IKEA.
Jag undrar hur lång tid det kommer att ta för ”Gör Det Själv” idén att slå rot här. Den yngre generationen är nog den som kommer med de nya idéerna. Hörde om en studentska som slogs med sin nyinköpta Billy till fram på småtimmarna. Ingen hammare…..en häftapparat fick tjänstgöra. Den medföljande insex nyckeln fixade visst resten. Bokhyllan står nu där, full med böcker och akta er hur stolt hon är….
Den franske aforismförfattaren från 1600-talet, François de la Rochefoucauld , skrev så här en gång: ”Det kommer stundom kritiska tillfällen i livet som man måste vara en smula galen för att ta sig helskinnad ur.” Ett sådant tillfälle för mig var nog mitt första (och sista) köksprojekt. Den svenska greven och författaren, Johan T. Oxenstierna , från samma tid uttryckte sig så här en gång: ”Barn berättar vad de gör, män vad de gjort och dårar det de ska göra.” Så från och med nu blir det inget snack om framtida planer….
Den stora lilla världen juli 28, 2010
Posted by Pebben in Allmänt, Kuriosa, Sverige influenser, Turism.Tags: Dominikanska Republiken, Globalisering, IKEA, Jánoz Kató, Kofi Annan, Konsumtionssamhälle, Santo Domingo, Shopping
add a comment
Idag besökte jag gymmet för första gången på en 6-7 månader. En knäskada och påföljande operation var anledningen till frånvaron. En timmes svettande igen kändes riktigt bra. Det är en stor skillnad på att svettas bara för att det är varmt, jämfört med att ”jobba” fram svetten.
På vägen hem, när jag passerade en av de nyaste shopping centra här i stan – The Blue Mall, lade jag märke till alla dessa välkända märkesnamn som man möter överallt i världen. Jag läste bland annat Salvatore Ferragamo, Nike, Zara, Cartier, Louis Vuitton, Oakley och jag vet inte vad. Där fanns även Pizza Hut, Burger King och Taco Bell. Dessa varumärken, och listan kan göras väldigt lång, finner man ju praktiskt taget överallt idag. Vad betyder denna globalisering egentligen?
Handlar det om utslätning och anonymisering? Eller är det något annat? Det är klart att man känner ju sig nästan som ”hemma”, varhelst man befinner sig på klotet. Men vad händer med de lokala färgerna? De ”varumärken” som är typiskt och allena lokala. De som finns bara just där du befinner dig. Vad händer med dem?
Det finns säkert en hel del fördelar med den globalisering som äger rum idag. Fast om sanningen skall fram, så tycker jag personligen att den här typen av globalisering utarmar miljön. Om man gillar att resa, så söker man ju det som är främmande och okänt. Inte är man väl ute efter pizza från Pizza Hut eller en väska från Louis Vuitton? De sakerna kan man ju få hemmavid. Skall man prova på de lokala godbitarna får man idag anstränga sig. Och alltsom oftast har de fått karaktären av nåt billigt turistiskt över sig. Det lokalt genuina liksom försvinner…..
Jag tror nog också att denna typ av globalisering hänger starkt samman med dagens konsumtionssamhälle. Vi handlar ju som galningar. Närapå. Att shoppa tycks ju ha blivit en fritidssysselsättning bland andra. Vare sig man behöver det man köper eller inte.
Här i Santo Domingo finns det ungefär 3 miljoner människor. En ganska stor stad med andra ord. Men de köpstarka är få, även om det finns en växande medelklass. Jag vet inte hur många köpcentra det finns i stan idag, men de är redan många. Och samtliga är i storleksordningen av de centra som byggts i Kista och Solna. För inte så länge sen öppnade Jumbo sitt jättestora centra där man kan köpa i stort sett allt. Nu senast öppnade alltså Blue Mall, som är ett monument för de besuttna. Bara de riktigt penningstarka har råd att handla där. Jumbo säger sig vara det största mätt i kvadratmeter. Blue Mall säger sig leda i antal affärer som finns inne i centret Och nu håller man på att bygga Agora, som skall bli det största, alla kategorier, i hela Karibien. Ytterligare ett jättestort centra håller också på att byggas alldeles intill ett existerade centra som väl ”sjangserat” en aning. Flera av de existerande centra visar tydliga ålderstecken med sjunkande besökarantal och stigande antal ”Att Hyra” skyltar.
Varifrån skall alla kunder till dessa nya centra komma? Och med vad skall de betala? Och vad händer med alla små eller mindre vräkiga affärer? Existerade möbelaffärer har ju fått känna på IKEA´s etablering här i stan. Och det svider, ryktas det.
Strukturomvandling? Kanske det. Utslätning åt det tråkigare hållet? Kanske det. Säger jag som går till IKEA och inhandlar inlagd sill, Leksands knäckebröd och Dajm chokladbitar….. En bit svensk kultur kanske.
Jag klagar nog i onödan idag. Om man nu vill och har råd att köpa ett par Salvatore Ferragamo skor i Santo Domingo, så är det väl bra att det går för sig. Liksom om nån tokig svensk inte kan leva leva utan en sillbit då och då som inhandlas på ort och ställe. Men det gäller att inte glömma bort det som är genuint Dominikanskt också. På så sätt kan man kanske bli en världsmedborgare…… vad vet jag?
Kofi Annan lär ha sagt, ”Globalisering är ett faktum men vi har underskattat dess ömtålighet.” Så kan det nog vara.
Kanske ni som jag också minns uttrycket ”Ingen kan vara profet i sitt eget hemland”. Detta uttryck fick Janoz Kato att fundera. Han föddes i Jugoslavien och kom till Sverige på 70-talet som 25-åring och är numera en erkänd poet och tänkare. Han borde ju veta och har pricksäkert beskrivit dagens situation i detta citat: ”Efter globaliseringen blir man inte profet någonstans”. Nåt att tänka på kanske ….
IKEA Santo Domingo mars 19, 2009
Posted by Pebben in Allmänt, Sverige influenser.Tags: Dominikanska Republiken, IKEA, Ikea Santo Domingo
6 comments
Efter besök i Sverige och därstädes även till IKEA, tittar jag nu på de nyligen ihopsatta IKEA artiklarna som pryder hemmet. Det är ju ganska fantastiskt det där med platta paket, som tom passar i resväskor… Som jag tidigare rapporterat här på bloggen, så kommer IKEA till Santo Domingo också. Och vi som vet vad IKEA står för, väntar otåligt på att det 32,000 kvm stora, blå-gula får man förmoda, varuhuset skall öppna.
Att handla möbler är lite trist i Santo Domingo, i vart fall om man är van vid Skandinavisk design och någorlunda kunnig möbelpersonal. Och de affärer som säljer möbler har inget hum om vad ”inspiration” är, utan ställer ut sina stolar, bord, sängar, bokhyllor mm ungefär som konservburkarna i mataffären. ”Modellrummen” ser mer ut som om de använts till lekrum där barnen flyttat omkring möblerna huller om buller. Eller man kanske hade ytor som man inte visste vad man skulle göra med…. Nej, det är bara att konstatera att det är aningen trist att handla möbler i Santo Domingo idag.
IKEA Santo Domingo under uppförande
Men, som aviserats, så öppnar IKEA i år. Passerade det pågående bygget tidigare idag och man kan nu se hur byggnationen framskrider sannerligen snabbt. Grupo Modesto, som tydligen har totalansvaret, ser ut att leda det hela i superfart, och det tackar vi väntande kunder för. Bilden är från idag och som ni ser växer bygget… Invigning blir det väl nån gång mot slutet av året.
Ett gammalt talesätt säger att ”Män bygger hus och kvinnor skapar hem”. Man skulle väl då kanske kunna tillägga ”och IKEA möblerar dem.”
Men jag har tappat web addressen … om nån har den kan ni väl kommentera så vi kan följa IKEA på nära håll.
Utpost Santo Domingo 