IKEA och Bilden av Sverige oktober 27, 2015
Posted by Pebben in Allmänt, Dominikanska Republiken, Invandring, Kuriosa, multikulturalism, Sverige influenser.Tags: Bilden av Sverige, Dominikanska Republiken, History Marketing, IKEA, IKEA Kultur, Ikea. En kulturhistoria, Immigration, Invandring, Nationalism, Svenskt, Sverige bild
1 comment so far
Kära IKEA, attt få vara dig nära, när man i fämmande land bor, är en ynnest bortom lycka!
Innan höga hus blockerade utsikten, kunde vi faktiskt se den stora IKEA skylten från övervåningen. Den välkända blågula som vi sett på många håll i världen och som faktiskt sänder varma fosterlandskänslor i hela kroppen. Faktiskt, så kan man bli så mossig efter att ha spenderat mer än halva ens liv utanför Sveriges gränser. Men det är nåt särskilt med IKEA – tycker jag. Visst finns det ju svenska kronjuveler som VOLVO, SAAB, Electrolux, Scania m.fl…. men dom känns inte så svenska längre…tycker jag. VOLVO t.ex., ägs ju numera av Kineser. Och Scania är väl egentligen tyskt numera etc. Och Spotify vet man ju knappt om att det är svenskt.
Fast hur svenskt IKEA egentligen är, kan vi diskutera. För det första är IKEA mästare i History Marketing – man bäddar in det dom benämner ”svenskt” på ett fantastikt sätt i sin marknadsföring och kommunikationsstrategi och vips, så behöver inte IKEA Sverige, men däremot bilden av Sverige. Och det är väl kanske det som värmer när man ser IKEA varuhuset med dess blågula svenska stil, ”bilden av Sverige”. Den klassiska kommentaren om hur en i fotbollspubliken undrade varför Sveriges lag spelade i IKEAS färger…. säger mycket. ”Bilden av Sverige” får ingen särskild framtoning i Scanias eller Volvos marknadsföring av sig själva. Det är annat de trycker på. Men för IKEA blir det bilden av Sverige som basuneras ut med pompa och ståt. Med artikelnamn som STRÅLA och NÄCKTEN som få kan uttala utanför Sverige och som ingen utanför Sverige vet vad de betyder…. ”bilden av Sverige”…
Jag erkänner utan ursäkter att jag gillar IKEA. Igår begav jag mig dit och vad tror ni jag kom hem med? Jo, en flaska Julmust, en burk inlagd sill, en Prästost, en senapsflaska, en burk Hjortronsylt och en med Lingonsylt och ett Wasabrödspaket. Mums – kom sen inte och säg att vi inte behöver IKEA ute i ”förskingringen”. En absolut nödvändighet enligt mitt sätt att se. Och javisst ja, dom säljer ju möbler också…
Boken, ”Ikea. En kulturhistoria” av Sara Kristoffersson, är recenserad i SvD och verkar mycket läsvärd. Vad det är som är svenskt idag kan man fråga sig, och boken tycks, på ett plan, tangera just detta lite svåra ämne som just idag är en sån brännande fråga. Jag såg också i DN en mycket intressant foto serie, med värdefull kommentartext, av ett antal immigranter som kom till Ellis Island, USA, för 100 år sen. Det var en brokig skara minsann, men de flesta kom in och blev ”amerikaner”. Blir det så av dagens immigranter till Sverige också måntro? De immigranter som korsat den svenska gränsen sen Gustav Vasas tid har säkert sett ut som den brokiga skaran i fotoserien från DN – mångskiftande och säkert mycket annorlunda än de svenskar som tog emot dem. Idag representerar dom ”bilden av Sverige”, med namn som von Mentzer, Prytz, Andersson, Craford, Olsson, Bielke, Svensson eller Du Rietz. Svenskare än så kan det väl inte bli – eller hur?
Romer eller Zigenare november 23, 2013
Posted by Pebben in Allmänt, Dominikanska Republiken, Santo Domingo, Karibien, multikulturalism, tolerans.Tags: Aisha Syed, Dominikanska Republiken, Främlingsfientlighet, Jimmy Åkesson, Nationalism, Pablo de Sarasate, Romer, Rosa Taikon, Säkerhets- och Integritetsskyddsnämnden, Skånepolisen, Zigenare, Zigenarvalsen
add a comment
Aisha Syed
Aisha Syed en ung violinist från Dominikanska Republiken har trots sin ungdom, 24 år, skördat många internationella framgångar redan. Och fler lär det bli. Många fler, tror i vart fall jag om medlemmen i Yehudi Menuhin Skolorkester. Hon har framträtt här på hemmaplan också, men Europas konsert centra har fått se och höra mer av henne. Hon är en formidabel violinist och att lyssna på henne är en upplevelse, svår att beskriva i ord. T.ex. för ungefär ett år sen spelade hon ett stycke av Pablo de Sarasate som kan ses och höras på You Tube här.
Jag har faktiskt skirvit om henne förr här på bloggen https://fronterizo.wordpress.com/2013/06/08/ah1n1/ när jag lyssnat till hennes debut CD, Pasión Latina (kan rekomenderas å det varmaste). Men det var så här. Jag ramlade in på You Tube klippet (ovan) av en händelse men har nu lyssnat ett otal gånger. Musikstycket rör mig djupt in i själen med sina berättande ångestfyllda toner. de Sarasate var en virtuos på fiol, säkerligen beundrad av Aisha, men också en kompositör av mått. Bernard Shaw lär en gång ha sagt om de Sarasate, att det finns många verk skrivna för fiol, men de Sarasate komponerar fiolmusik. En distinktion som väl bara Shaw kan göra rättvisa.
Jag har förstått att Zigenarvalsen (tror jag vi säger på svenska), eller Aires Gitanos, eller Gypsy Airs om man så vill, är ett av de mer kända verken – dock finns där många många fler. Men nu var det alltså Aires Gitanos det handlade om och som rörde upp mig lite.
För nån dag sen läser jag i DN om Rosa Taikon som berättar om 500 års förföljelse och att man på 1500-talet hade lagenlig rätt att döda en zigenare om man stötte på nån, och dessutom fick man betalt för dådet. OK – det var länge sen… Men det var inte så länge sen Romer hade inreseförbud i Sverige – 1914 – 1954… Och jag hade nån dag innan läst i SvD att Skånepolisens register över Romer (och andra) i flera avseenden var olagligt. Det menade i vart fall Säkerhets- och Integritetsskyddsnämnden som tittat närmare på registret och dess syfte. Dock påpekade nämnden att registret inte grundandes på etnisk tillhörighet.(?)
Nu är det ju inte bara i Sverige som Romer har en utsatt situation – det jäser på flera håll i Europa och vi har väl alla sett skandalrubrikerna från Frankrike vid det här laget. Jag vill inte på något sätt påstå att jag förstår mig på Romers kultur och historia. Inte alls – men jag begriper inte den rädsla folk tycks känna inför Romerna och deras kultur. Precis som Rosa Taikon säger så finns rötägg och kriminella bland Romerna också- säg mig den folkgrupp som inte har sådana inslag. Rötäggen och de kriminella har väl inget med Romernas kultur att skaffa – så frågan om varför så många är rädda för Romer kvarstår obesvarad. Lite annorlunda kultur skulle vi alla må bra av – värdera din egen men stäng inte ute andras!
Jag kommer heller ingen vart i sökandet efter svar annat än att Jimmy Åkeson borde hålla käften. I största allmänhet. Sådana som han och hans gelikar sprider främlingshat och underblåser de fördomar som finns när det gäller andra främmande kulturer. Att Åkeson och hans tomtar får så många procent av sveriges röstande är för mig en gåta…
Men Aisha då? Ar hon också Romer? Det vet jag inte och inte är jag intresserad av ta reda på heller. Men när hon spelar Aires Gitanos av de Sarasate då upplever jag den 500 års förföljelse som Rosa Taikon berättade om. Och all annan oförätt Romer utsatts för under århundraden. Och jag lyssnar igen….
Vi har nog inga Romer här i DR (så vitt jag vet). Men vi har Aisha…
Oroligt… november 19, 2013
Posted by Pebben in Allmänt, Dominikanska Republiken, Santo Domingo, Karibien, Kuriosa, multikulturalism, Politik, tolerans.Tags: Dominikanska Republiken, Haiti, Immigration, Invandring, Jimmy Åkesson, Karibien, Nationaldagen, Nationalism, Nationalstaten, Norge, Självständighet, Zlatan
add a comment
O-roligt, dvs inte roligt alls…… Diskusionerna kring RDs beslut att inte erkänna barn födda av odokumnenterade utlänningar (läs: Haitier) fortsätter. Inga som helst indikationer på att debatten håller på att avta…..snarare tvärtom. Jag förstår ju helt enkelt inte alla turer i denna fråga – men tror mig ändå ha förstått att Konstitutionsdomstolen har rätt. Rätt i så motto att man tolkat gällande konstitution (grundlag) så som den är skriven och vad lagstiftarena troligen avsåg med paragrafen ifråga. Därför tar jag avstånd från alla dem som kritiserar domstolens ledamöter – det var säkerligen inte dom som skrev lagen till att börja med (såvitt jag vet).
Det är alltså lagens innehåll som skall kritiseras. Fran dem som begriper sig på Konstitutionsrätt har jag förstått att ändringar i Konstitutionen gör man inte särskilt enkelt. Det tar år och till och med ett val mellan omröstningen i kongressen. Det tar alltså sin tid. Istället för att med näbbar och klor försvara beslutet som sådant, borde man vara öppen för att titta närmare på lagens skrivning (eller ”lova att undersöka senare”) och att man under tiden ska undersöka vad som kan göras interremistiskt, bla bla. Och dom på andra sidan i denna bebatt borde visa lite mer förståelse för varför beslutet ser ut som det gör. Som det nu är riskerar DR att bli utnämnd till Karibiens paria… Faktiskt inte helt rättvist!
Och därborta på andra sidan gränsen jäser det. Det har varit stökigt till och från med demonstrationer och protester sedaan Martelly tog plats vid rodret, men inte värre än att man kunnat hantera problemen. Nyligen steg dock temperaturen markant och massdemonstrationer med bränder etc på flera platser utanför huvudstaden Port of Prince kunde noteras. Många har tröttnat på Martelly och hans sätt att sköta (eller missköta) landet. Samtidigt som Haiti har svåra interna problem och nu också oroligheter att jobba med, så har det surnat ordentligt mellan DR och Haiti. Dagens situation är ohållbar i det långa loppet och lösningar är av nöden.
Idag förstärkte DR gränsövervakningen genom att sända fler soldater till gränssstationerna utefter den 3000km långa gränsen. FNs Fredsbevarande styrkor, som ju hjälper haitierna med att upprätthålla ordningen i landet, har också uttryckt oro över situationen och utvecklingen. Här i DR har razziorna på sk odokumenterade blivit flera och antalet deporteringar har ökat. På ett husbygge här i området försvann 80-90% av arbetsstyrkan i en sån räd härförleden. Min gode vän Manuel sa dock lugnt: ”Simma lugnt. Om en vecka eller så är dom tillbaka.” Och han hade rätt, min gode vän Manuel. Jag vet ju inte om det är samma personer som kom tillbaka eller om man ”nyrekryterat”, men arbetsstyrkan är fulltalig igen. Tiggarbarnen vid vägkorsningarna ser ut att gå i samma hjulspår…rätt som det är är det inga eller nästan inga, bara för att nån vecka senare vara tillbaka.
Dominikanen i allmänhet tycks vara kluven i denna fråga. Å ena sidan gillar man inte Haitier i allmänhet och de flesta kan inte förlåta Haiti för att ha invaderat DR och styrt och ställt med dominikanerna i diktatorisk still i gången tid. Efter att ha ”kört ut dem” vill man inte gärna ha dem tillbaka. Men, men vem skall bygga alla hus och vem skall plantera och skörda landets alla jordbruksprodukter? Dessa två näringar är som vikta för Haitier, verkar det som… Kanske man kan använda ordet ”HatKärlek” för att beskriva dagens relation mellan dominikaner och haitier?
En gång i världen var ju faktiskt Norge en del av Sverige. Men det blev skillsmässa som verkställdes den 17 maj, 1905 – snart 110 år sedan. Norge och Sverige delar en halvö medan DR och Haiti delar en ö. Haiti regerade över DR i 22 år, men ”kastades ut 1844. Haitierna gav dock inte upp så lätt utan man fortsatte att sända soldater över gränsen ända fram till 1856 för att återta landet, men dominikanerna vann varje gång. DR har alltså varit självständigt i ca 170 år, dvs ca 60 år längre än Norge. Vi vet ju att den Norska flaggan vajar mest – som ett uttryck för stolthet kan man förmoda. På samma sätt är dominikanerna minst lika stolta och man ser ner på grannlandet som ju inte lyckats särskilt bra på egen hand.
Fast egentligen – nationalstaternas tid är nog förbi….i vart fall kan man kanske se början till slutet på dagens lapptäcke av suveräna stater. Så varför ska vi bråka egentligen? Sitter vi inte alla i samma båt i det långa loppet? Det tror åtminstone jag och jag är GLAD att Jimmy Åkesson inte blir bjuden till Nobelfestligheterna – han representerar idag något som hör forntiden till och är definitivt på fel sida i historien.
I afton ställer alla fotbollsglada svenskar sitt hopp till invandraren Zlatan….. eller hur? Som ju normalt spelar fotboll i Frankrike….men han är ju svensk, eller….. Det är väl tur att invandringen finns – så att vi kan fortsätta hoppas på en plats till fotbollsVM i Brasilien…..
Appropå Medborgarskap och Statslösa… november 11, 2013
Posted by Pebben in Allmänt, Dominikanska Republiken, Santo Domingo, Karibien, multikulturalism, Politik, tolerans.Tags: Dominikanska Republiken, Främlingsfientlighet, Haiti, Invandring, Nationalism, Politik, Statslösa, Utvandring
add a comment
Det blev lite längre uppehåll än planerat. Det brukar bli så med mina planer, dvs dom håller aldrig vad de ser ut att lova. Förutom att ”veckan” blev lång till att börja med, så fick jag lov att gipsa min högra arm. Och det tog lite innan det var dags att röra på armen igen och det gick inge vidare att jobba med tangentbordet….så jag gav helt enkelt upp. Nu i terapi och den, armen, ser ut att fungera som förut, dvs inte riktigt än, men på god väg. Ja så kan det gå när man inte ser sig för…
Det stora dramat här i DR är utan tvivel frågan om medborgarskap för dom som fötts här av föräldrar utan legitimt uppehållstillstånd. Eller nåt åt det hållet i vart fall. Författningsdomstolen funderade ett slag på frågan vad man borde göra med dessa människor, inom ramen för gällande grundlag. Man fann att de inte kunde få medborgarskap och att beslutet gällde retroaktivt. Helt plötsligt står där alltså 20-25.000 människor statslösa….majoriteten från Haiti.
Ramaskri från omvärlden att så får man väl inte bete sig. Men man står på sig här i DR och säger att grundlagen (konsitutionen) inte ger utrymme för någon annan tolkning. Och därmed hoppades man kanske att problemet var löst. Men se det gick inte för sig – protesterna blev alltmer högljudda och det har blivit svårt för ”konstitutionsanhängarna” att värja sig med legala argument.
Vad man skall göra med dessa statslösa människor är ett frågetecken och allt man hör från myndighetshåll är att vilka åtgärder det än blir, så skall de vara ”humana”.
Hela denna fråga är synerligen infekterad och ”radikaler” på båda sidor uppmuntrar de sina (och nyrekryterar) till orealistiska extrema ”lösningar”. Väldigt få ”nyktra” krafter ses och hörs över sorlet. På ena sidan skallar ropen om att man borde ”forsla” iväg dom på lastbilar – eftersom alla inte är haitier (enligt grundlagen) så är det dock oklart vart man tänker sända dem…. På den andra sidan skallar ropen om humanitet och internationell praxis där man tycker att de skall få dominikanskt medborgarskap utan fler frågor.
Jag tycker ju förstås att har man en gång låtit en utlänning komma hit så får man väl leva med det. Alldeles oansett hur vederbörande kom hit. Kan man inte fixa till det från början så får man lov att stå sitt kast, tycker jag. Nånstans måste det ju ha brustit i systemet – antingen vid gränsen, eller när de blev anställda av nån, när barn föddes på BB, skrevs in i skolsystemet etc etc. Tycker inte man kan komma nu och säga att det är deras fel – dvs de som föddes av föräldrar som kom hit illegalt. Dessa barn, nu vuxna, talar inte franska och har aldrig varit i Haiti (om det var därifrån föräldrarna kom) och har inga som helst band med föräldrarnas ursprungsland. Dom är Dominikaner! Men numera alltså Statslösa.
Trodde ett slag att invandrarfrågan var på väg att lösas på ett civiliserat sätt, efter ha lyssnat till Presidentens uttalanden i början. Men av detta blev visst ingenting och nu är det lika stökigt som i grannlandet USA – som inte heller tycks veta vad man skall ta sig till. Dom tycks lika splittrade där som här.
Märkligt egentligen att invandrarfrågor är så heta potatisar överallt, Sverige inkluderat. Borde vi inte ha kommit lite längre i denna fråga? Människor har in- och utvandrat sen tiden innan Neandertalarna och försvarat och invaderat landområden med hjälp av krig och dominans långt innan nationsgränser sattes upp. Och så skapades självstandiga stater med tydliga nationsgränser – som allt sen dess har flyttats fram och tillbaka i takt med flytande polariserande maktcentra. Med tiden blev vi civiliserade – enligt egen utsago – och några statsvetare har spekulerat på temat om Nationsstatens död, under tiden som andra är fullt upptagna med att döda varandra på grund av orsaker som ofta är svåra att förstå, allt medan vi fortfar att kalla oss civiliserade.
Och i denna dag debatterar vi vad vi skall göra med immigranter……..Är det så förbannat svårt att upprätta ett multilateralt system som så att säga håller ordning på immigrationsströmmarna? Vi accepterar, åtminstone de flesta av oss, att utbud och efterfrågan styr våra marknader. Exakt samma grundregel styr människornas ut- och invandring.
Men det är nog långt dit, åtminstone om man ser till vad som sägs och skrivs här i DR just nu. Tyvärr är det också så att DR är bara en i mängden av allt för många nationsstater med samma snedvridna och i grunden felaktiga argument. Tyvärr!
Ha en bra dag ändå…..
Nationaldagen juni 5, 2013
Posted by Pebben in Allmänt, Dominikanska Republiken, Santo Domingo, Karibien, Kuriosa, multikulturalism, tolerans.Tags: 6 juni, Dominikanska Republiken, IKEA, José Ortega y Gasset, Nationaldagen, Nationalism, Qaisar Mahmood, Santo Domingo, Svenska Flaggans Dag, Svenskhet
4 comments
Svenska flaggan
Så var det då dax att fira. Och att sjunga. Och att….. Den 6:e juni är det Sveriges Nationaldag och här i DR anordnar det Svenska Konsulatet lite högtidligt firande där även självaste ambassadören kommer nedresande från Stockholm. Några Svenska företag, bl.a. IKEA och Ericson, lämnar bidrag till täckande av kostnaderna.
Det skall nog bli kul och ryktet säger att ca 200 gäster är inbjudna. Självklart kommer jag att närvara fast jag har lite svårt att känna den där spänstiga ”Norgeentusiasmen” som inträffar den 17 Maj. Dom vet att fira dom…..norrmännen….
Men vi då? Vi kan väl också fira? Jovisst, kan vi det men nånstans blir det liksom inte klackarna i taket. För vad är det vi firar egentligen? Det tog tid, ohyggligt lång tid, att bestämma sig för en Nationaldag till att börja med. Om jag minns rätt så började diskusionen redan på 1800-talet men inget hände förrän 2005 tror jag det var, då den 6:e Juni blev Allmän Flaggdag. Och varför den 6:e juni då? Det sägs att Gustav Vasa blev kung denna dag 1523 och så naturligtvis Regeringsformen 1809 på samma dag. Räcker det för att fira?
Kanske….men inte riktigt. Vi har ju det där med Svenskheten också och denna illusion att Sverige är ett alltigenom homogent samhälle.
Svenska flaggan
Svenska flaggan
Jag har personligen svårt att definiera det första och kan inte riktigt hålla med det andra argumnetet. Läste idag i SvD en mycket tänkvärd artikel om svenskheten: ”En Svenskhet för alla i tio budord” av Qaisar Mahmood. Jag tog till mig hans budskap, i vart fall mycket av det han förespråkar. Både lite roligt, tänkvärt och seriöst på samma gång.
T.ex. det sjätte budet: Du skall inte uppfatta andras annorlunda livsstil som ett hot mot ditt sätt att vara. Det ät väl nåt vi skulle kunna ta till oss. Tycker i vart fall jag. Vidare i 9:e budet skriver han att identitet skall behandlas i pluralis – och inte i singularis. Intressant tycker jag att diskutera för jag vet ta mig sjutton inte vad Svenskhet är definitionsmässigt….. Lika lite some jag vet vad Amerikanskhet är, eller Botswanskhet, eller Dominikanskhet…… Det är ju så olika för olika individer och vår ”gemensamma” värdegrund är i ständig förändring.
Varsågod å smaka!
Men nog behöver vi alla nåt att förhålla oss till och varför inte Mahmoods tio budord…. Läs dom och begrunda och sänd ett par kopior till SD sympatisörer som ju faktiskt inte har en aning om vad det hela innebär. Föresten är nog nationalstatens dagar räknade….inte i min livstid kanske, men apex har passerats. Det är jag säker på.
Den spanske filosofen José Ortega y Gasset (som faktiskt har en gata uppkallad efter sig här i Santo Domingo) sa en gång så här: ”All nationalism är en återvändsgränd. Den leder ingenstans.” Visst är det väl så? Nationalismen leder ju till stillastående och till slut till tillbakagång…. Men jag skall ändå ta tillfället i akt och fira den Svenska Nationaldgen imorgon. och jag räknar med att det bjuds på bakelser också….
Och hur var det nu Albert Einstein uttryckte sig…..:”Nationalism är en barnsjukdom. Den är mänsklighetens mässling.”
Förändringar och Kina april 25, 2013
Posted by Pebben in Allmänt, Dominikanska Republiken, Santo Domingo, Karibien, Kuriosa, Sverige influenser.Tags: Asien, Bilindustrin, Brilliance, BYD, Dominikanska Republiken, Förändring, JAC, Karibien, Kina, Leo Tolstoy, Mao Zedong, MG, Nationalism, SAAB, Santo Domingo, Volvo
add a comment
Det skulle ju handla om Sverige och Dominikanska Republiken?? Jodå, lugna er lite. Så här ligger det till. Kina kommer med stormsteg i Latin Amerika och Karibien. Här i Santo Domingo har vi tom en liten China Town. Och nu skall ni få er en liten lektion i kinesiska: Brilliance, BYD, Chana, Chery, Dongfeng, FAW, Foton, Geely, Gonow, Great Wall, JAC, Luxgen och MG. OK, jag medger att allt var nu inte kinesiska utan det smög sig in lite engelska också. Kanske skulle jag tagit med Volvo och SAAB också….. Raden av mer eller mindre okända namn är alltså kinesiska bilmärken som idag rullar på våra gator och vägar här i Dominikanska Republiken – alla utom den kinesiska SAABen som vi ännu inte sett. Alla ser dom moderna och snygga ut. Allt från SUVar till sportbilar.
Det är nog i det stora landet Kina som framtidens bilindustri kommer att utvecklas. Marknaden är ju enorm och det dröjer nog inte länge förrän det är vi, dvs Sverige, som importerar bilar från dem, i stället för tvärt om. Här i DR har man ju inte byggt bilar förr och alltid importerat – numera mest från Japan.
Kinesiska Brillance
Hur är det med den kinesiska kvaliteten då? Ja, den är kanske inte i klass med Volvo, Mercedes eller BMW, men börjar att kunna mäta sig med bilar byggda i Mexiko, Argentina och Brasilien (som har amerikanska eller europeiska namn). Dom kan mäta sig med flera Europeiska märken också, dvs byggda i Europa…..(passa er därborta i Spanien, Italien och Frankrike) Dom är fortfarande billigast och det verkar som om de fortfarande säljer på prislappen, men av vad jag har förstått så har kvaliteten stigit markant bara på några år (eller bilgenerationer). Satt häromdagen i en kinesisk MG och kvalitetskänslan inne i kupén var definitivt helt OK. Riktigt fin faktiskt. MG – den en gång så stolta brittiska sportvagnen……. Nu en vanlig folkbil plus en (eller två) sportigare version (-er) också. Byggda och designade i Kina.
Kinesiska Chery
Vad det handlar om idag är att allt inte är Volvo, Ford, Opel, BMW etc. när man pratar om bilar. Den yngre generationen som just nu växer upp kommer att lära sig en hel del, idag alldeles okända, nya bilmärken. Många kommer säkert också att välja en kinesisk bil framför en Europeisk eller Amerikansk. Kanske det snart kommer att finnas sammansättningsfabriker i Europa för kinesiska bilar. MG Kina lär ju redan idag leverera så kallade CKDs (Completely Knocked Down kits) till England för sammansättning där. Vi har ju sett hur Syd Korea stormar fram med sina numera välkända bilmärken – förutom deras framfart på elektronik sidan.
Kinesiska MG
Världen förändras och det går snabbt. Bilindustrin illustrerar i mångt och mycket den förändringsprocess som just nu pågår där centrum för världen förflyttas alltmer österut. Ibland undrar jag hur man upplever förändringens vindar i olika delar av världen. Känns det på samma sätt i Sverige som här? Här i DR känner vi definitivt av den österliga vinden även om den store grannen fortfarande väger tungt, men vindstyrkan tilltar, känns det som…
Många ogillar den förändring som ständigt pågår och sätter på skygglappar för att slippa se. Men det går ju inte att undgå den förändring som ju faktiskt berör de flesta av oss, för att inte säga alla. Mao Zedong sägs ha sagt följande om förändring: ”Den som känner förändringens vind bör inte bygga vindskydd utan väderkvarnar.” Det ligger nåt i det han sade tycker jag och det känns som om man här i DR gör precis just detta… Hur är det i Sverige? Häromdagen hörde jag nån som sa: ”Många tänker på att förändra världen, men få tänker på att ändra sig själva.” Personen i fråga lånade ordspråket från Leo Tolstoy när hon skulle beskriva Sverige och Svenskarna med några få ord…
EU april 16, 2013
Posted by Pebben in Dominikanska Republiken, Santo Domingo, Karibien, Ekonomi, EU, Euro zone, Eurokrisen, Sverige influenser.Tags: Bryssel, Charles de Gaulle, Dominikanska Republiken, Forum för EU Debatt, Nationalism, Politik, Politiker, Santo Domingo, Stefan de Vylder, Tanksmedja, Valutasamarbete, Valutaunion
add a comment
Idag på morgonen har Manuel och jag nåt vi kallar ”pratfrukost”. Dagens ämne är EU. Manuel har synpunkter på EU och svårt att förstå vad det är som händer med EU och Euron just nu. ”Och du”, säger han, ”ditt land är ju inte ens med i Euron. Vad är det för sorts policy?” Den frågan är inte så lätt att besvara men jag underlåter mig att säga att det är väl tur att Sverige inte är med i valutaunionen, så som det hela utvecklat sig. Nog var det på lösan sand valutan byggdes men den kunde ju ha stabiliserats i efterhand…..Kanske….. Men det var ingen som brydde sig och så länge det inte fanns några större problem att hantera så såg det ju ljusblått ut överallt. Men som Stefan de Vylder m.fl. påpekat så var det just i krishantering svagheterna skulle visa sig och de fick rätt. Nu handlar det tydligen bara om panikbeslut och trial&error lösningar i parti och minut.
Jo, jag sa faktiskt allt detta och mer därtill till Manuel som såg ut som ett enda stort frågetecken…. ”Men du sa ju en gång att EU och Euro var bra”, påminde han mig. Ett slag under bältet, tyckte jag nog men han hade rätt. Jag trodde på EU som ett fredsprojekt och en handelsunion med stora urvecklingsmöjligheter. Visst påpekade även jag obalanserna mella medlemsländerna, men jag trodde naivt att de skulle gå att rätta till med tiden. Och hur gick det då?
Jo, våra inkompetenta EU politikers och kommisionmedlemmars oförmåga att hantera krisen och komma med väl underbyggda förslag till hur EU och valutasamarbetet skall gå vidare är skrämmande. Likaså är den blatanta och skamlösa ”olagligheten”, dvs de ideliga brotten mot träffade överenskommelser och antagna regler, minst lika skrämmande. Kan bara hålla med artikelförfattarna och initiativtagarna till en ny tankesmedja i Sverige, Forum för EU-debatt (Det kan inte fortgå i en demokrati – Newsmill.se, TV4). Det är bara att hålla med i allt väsentligt de skriver och som en före detta EU-anhängare (numera med beteckningen ”Tveksam”) får utvecklingen (eller snarare: brist på) av EU mig att rodna och skämmas idag. Det var ju inte så här det skulle bli… Att nu ”makten” mer och mer, liksom i skymundan, förskjuts mot Bryssel utan någon som helst debatt i Sverige är en utveckling jag inte förstår. Initiativet med tankesmedjan stöds till 100% och välkomnas varmt.
Och vad sa Manuel om allt detta? Jo, han sa faktiskt att ”det är på något vis skönt att höra att även EU med sina framstående och utvecklade medlemsländer, gör allvarliga misstag, precis som vi. Politikerna där uppe hos dig är tydligen inte ett dugg bättre än våra. Jag tror för min del”, fortsatte han, ”att någon union med Haiti och/eller andra länder i Karibien får anstå. Och vad beträffar peson, så behåller vi nog den också, även om den noteras kring 40 mot dollarn….”
Som utlandssvensk har jag väl egentligen ingen rätt att ha en åsikt om detta, då jag inte längre berörs direkt…Men å andra sidan, som en Världsmedborgare berörs även jag, för EU och Euro påverkar mycket av vad som händer här i världen. Till och med i lilla Dominikanska Republiken som ligger så långt bort!
Hur var det nu…..Charles de Gaulle som en av förespråkarna till ett samlat Europa lär en gång ha sagt följande: ”Drömmen om ett förenat Europa har ingen utsikt att bli verklighet. Man gör ingen omelett på hårdkokta ägg.” Så, vad var hans roll egentligen i den tidiga Europatanken……..?
”Dominikanska Haiti Republiken” februari 18, 2011
Posted by Pebben in Allmänt, Dominikanska Republiken, Santo Domingo, Karibien, Politik.Tags: Dominikanska Republiken, Haiti, Invandring, Nationalism, Samarbete
1 comment so far
Så tycker en professor Rodriguez vid Mercer universitetet i New York. Dvs, han argumenterar för att Haiti bara har två möjliga vägar att välja. Den ena är att fortsätta som idag. En beprövad väg sen 1800-talet som lett till dagens misär och skulle, enligt prof. Rodriguez, öppna vägen för ett Haiti med ”världens mest psykologiskt och fysiskt ärrade befolkning”. Ett land utan strategiska målsättningar dömt till undergång. Ord och inga visor som ni ser.
Den andra vägen, dvs en sammanslagning av Dominikanska Republiken och Haiti, på samma sätt som företag slås samman är den enda möjliga vägen, enligt prof. Rodrieguez. Fusionsarbetet skulle analysera för- och nackdelar hos bägge länderna, för att därigenom se till att kombinera fördelarna för långsiktig välfärdsökning av den 19 miljoner starka kombinerade befolkningen i det ”nya” landet.
Vad tycker de närmast berörda då? Det är nog inte särskilt svårt att sitta på ett universieteskontor i New York och kläcka idéer om hur andra borde göra. Tanken på sammanslagning är heller inte ny utan har framförts ett otal gånger, främst från amerikanskt och franskt håll. Därmed sagt att prof. Rodriguez idé är inte särskilt unik eller ny. Men som sagt, vad tycker de närmast berörda?
Här i DR möts blotta tanken med ett kompakt motstånd i alla läger. Själv har jag inte träffat någon som skulle förespråka en sammanslagning. Har också lyssnat på ett antal Haitier, som inte heller säger sig förespråka denna idé. Självfallet har jag inget statisktiskt säkerställt underlag för mina egna observationer, men jag tror att om en opinionsundersökning gjordes så skulle svaret bli ett rungande nej.
Varför säger man då nej? Det jag hört, handlar om allt från att Haiti, och haitierna, är så oändligt olika dominikanerna. Eller att DR har tillräckligt med egna sociala problem för att också ta sig an andras. Eller ”axelryckningssvaret”: Vad skulle det vara bra för? Jag skulle kunna göra listan lång, men nöjer mig med att konstatera att anledningarna är mångskiftande (minst sagt). Många välgrundade medan andra tycks tagna ur luften…
Vad tycker jag då? Ja, själv är jag något kluven i frågan. Haitis problem är välkända och väldokumenterad vid det här laget och jag hyser inga större förhoppningar om snar bättring. Men DR kan näppeligen inte bli fadder till Haiti och en fusion på ”jämlika villkor” är en omöjlighet i sig. Det finns inga ”fusioner på jämlika villkor” i affärsvärlden heller. Det är alltid så att den ena parten har ett trumfkort (eller flera). Alltid. Och skulle jag, hypotetiskt, ställa mig bland investerarna i en dylik fusion, skulle jag nog dra mig ur och säga ”Don´t throw good money after bad money!”
Men vad skall man göra då? Sammanslagning ser ju så fint ut på papperet, men verkligheten med dess nästan byzantinska politiska labyrinter och intressekonflikter sätter många käppar i hjulet för en dylik lösning. Nej, vi måste kanske fortsätta hoppas på att Haiti skall finna sin själ med politiska ledare som är värda namnet. Från DR´s sida skall man förmodligen fortsätta stödja Haiti med punktinsatser som hjälp till bygga upp universitet, skolor och sjukhus. Och DR måste också få ordning på sin egen invandringspolitik.
För att citera en av mina Dominikanska vänner, kanske lite väl nationlistiskt, men tanken väckte starka känslor: ”Que viva Duarte. Que viva Sanchez. Que viva Mella. Que vivan los Trinitarios y Compatriotas que lucharon por nuestra libertad. Que viva mi Republica Dominicana Independiente, Libre y Soberana.” Och min vän är inte ensam om tankar som dessa…
Nej, vägen till framgång i denna mycket infekterade fråga är varken staus quo eller fusion. Det handlar om ”SAMARBETE”. Samarbete i ordets rätta bemärkelse och här kan mycket göras, med benäget bistånd från världen i övrigt (läs USA, EU & Frankrike). Glöm inte bort att samarbete stavas med bara två bokstäver…..: V – I…..
Läs Professor Daniel Rodriguez artikel här.
Förnuft och Galenskap december 16, 2010
Posted by Pebben in Allmänt, Dominikanska Republiken, Santo Domingo, Karibien, Kuriosa, Politik, Sverige influenser.Tags: Dominikanska Republiken, Haiti, Invandring, Muslim, Mustafa Can, Nationalism, Religion, Taimour Abdulwahab, Terrorister
4 comments
Folk fryser här i Santo Domingo. Man ser stickade koftor och jackor och till och med mössor på många människor. Och det blåser också… Och visst är det ”kallt” idag, liksom igår. Termometern visar på 22 grader, och det tycker vi är ”kallt”. Själv måste jag nog bekänna att jag upplever temperaturen som mycket behaglig och det går att njuta av promenaden utan att bli svettig. En härlig känsla!
Men jag fryser också. Inombords känns det kallare än vanligt. Jag vandrar omkring på gatorna här i Santo Domingo bland myllret av människor. Det slår mig att antalet Haitier ökat betänkligt. Det är ganska lätt att se vilka som kommer från andra sidan gränsen. En och annan Europé eller Kanadensare kan man också se i det shoppande myllret av människor. Amerikanerna eller, rättare sagt, de som kommer från USA, utmärker sig ofta och vi har sällan fel när vi gissar om han eller hon är från USA. Det finns en hel del människor från en rad syd amerikanska länder också, och vissa av dem kan man faktiskt identifiera.
Vad är det jag egentligen håller på med? Är det nån sorts ”profiling” i likhet med immigrationspolisen i USA jag sysslar med? Jag avslutar min löjliga gissningslek och sätter mig på kaféet som jag just då passerar och beställer en espresso. ”Måste klara mitt huvud från dessa generaliserande tankar”, tänker jag. Dock, sist jag var i Stockholm lade jag märke till hur många fler slöjklädda kvinnor jag såg ute i vimlet. ”Muslimernas antal måste ha ökat betänkligt sedan jag sist besökte Sverige”, tänkte jag. Här i Santo Domingo har jag idag inte sett en enda slöja, även fast vädret kunnat motivera en sådan huvudbonad. Fast jag vet ju att dom finns här också, men i försvinnande små antal. Så vadå muslimer, haitier, kanadensare? Vad har det egentligen för betydelse?
Jag tar upp min smarta telefon och kopplar upp mig på nätet. Förresten, jag undrar hur ”smart” min telefon är…. Alltsomoftast måste jag ju trots allt hjälpa till för att den skall fungera. ”Smartphone”, bah! – det är bara ytterligare ett ord uppfunnet av marknadsförare.
Lyckas logga in på SvD´s nätupplaga där jag med intresse läser Mustafa Cans mustiga kommentar till det som hänt/händer i Sverige. Vilket härligt inlägg! Jag önskar många fler vågar följa Mustafas exempel och utropa: ”Inte i mitt namn era djävlar!”. Mustafa har så rätt när han skriver att kampen handlar om förnuft eller galenskap. Den har ju egentligen ingenting att göra med religioner eller nationer. Men jag önskar att alla kunde stå upp och skrika ut just detta så att ALLA hörde. Även Jimmy Åkesson och hans anhang. My hat off for Mustafa Can!
Det jäser i Dominikanska Republiken också, även om själva jäsandet inte innehåller ett spår av religion. Men det innehåller tydliga spår av Nationalism, som om Dominikanerna vore så i grunden annorlunda än Haitierna. Och även om så vore, så kunde det kanske vara något bra. I egenskap av Svensk är ju även jag en underlig figur i den dominikanska miljön, men jag kan bara summera att mitt liv blivit rikare av att inympa lite främmande egenskaper. Jag hoppas att det bland mina närmaste känns likadant.
Nyckeln till Haitis lösning ligger nog till största delen begravd i den dominikanska myllan. Haiti och Dominikanska Republiken måste på allvar ta tag i problemet med vår gemensamma ö Hispaniola. Inga andra har egentligen något reellt intresse. Det kommer inte att bli lätt och vi behöver omvärldens stöd – inte bara ord och tomma löften – för att påbörja ett långt och mödosamt arbete. Men det törs man knappt säga högt. ”Haitierna är ju så annorlunda och bör stanna på andra sidan gränsen”, hör man istället. Fast det är klart, argumenten tystnar när fakta såsom att 85% av alla byggnadsarbetare kommer från Haiti…..liksom 80% av alla jordbruksarbetare… osv. Det uppskattas att fler än 1 million Haitier nu finns i Dominikanska Republiken, dvs mer än 10% av befolkningen.
Och det är väl den kylan jag känner inombords idag. Kylan som sådana som Jimmy Åkesson och hans anhang sprider. Egentligen är det ju samma kyla som sprids av sådana som Taimour Abdulwahab och hans anhang i al Quaidas terrornätverk. Inga likheter i övrigt!, men bägge står på galenskapens sida i kriget mot förnuftet. Det finns tyvärr en del ”Jimmys” och ”Taimours” här också, men jag tror ändå att i det långa loppet är det kört för galenskaparna…här liksom överallt annars i världen. Men priset? Ja det kan bli högt…men väl värt att betala. Hoppas jag.
Jag betalar för espresson och ger mig ut i vimlet igen, men det känns som om omvärlden förändrats under kafébesöket. Hemska tanke…
Den tyske 1700-tals författaren Georg Lichtenberg beskrev förnuftet, eller kanske det var galenskapen han tänkte på, i följande ordalag: ”Ett av de märkligaste bruk människan gjort av förnuftet är väl att anse det vara förträffligt att inte använda sig av förnuftet och därigenom skära av de vingar som människan är född med.” Det finns alltför många bland oss som går omkring med med avskurna vingar…
Utpost Santo Domingo 